
Jag minns såväl första gången jag satte tänderna i en Västerbottenpaj. Det var den 27 januari 1998 på Nils Emils Backficka. En tydlig smak av den starka osten från Burträsk mejeri. Värmen och grädden rundade av den precis lagom. Ackompanjerad av lite grädfil, hackad lök och kalixlöjrom. Med en kall öl och en välkyld snaps var lyckan total.
Jag försökte sedan hitta ett receptet i flera månader men till slut fick jag göra det ändå. Det var då jag insåg varför. Det är oförskämt enkelt. Pajdeg. Ost. Äggstanning. Grädda. Klart.
Nu elva år senare finns det en uppsjö av olika recept som varierar i kvalitet. Många blandar i andra råvaror som lök eller svamp. Allra vanligast på enklare lunchrestauranger och caféer och det är kanske inte så konstigt eftersom det skulle bli för dyrt att göra den på bara ost. Men låt dig inte förledas. Ju mer ost desto godare paj.
Vilken pajdeg du använder spelar inte så stor roll. Om man är lat kan man använda färdig pajdeg men jag tycker att det blir så mycket bättre om du gör den själv. Jag har gärna hälften rågmjöl och en skvätt brännvin i. Det ger en lite grövre och härligt krispig pajdeg.
Förgrädda pajskalet och fyll det sedan med rikligt med riven ost. Det ska svämma över lite. Vispa ihop grädde och ägg (ett ägg per deciliter grädde), krydda lätt och häll över äggstanningen.
I princip behövs det inga kryddor eftersom västerbottensosten smakar så mycket i sig. Några varv med pepparkvarnen räcker. Salt behövs inte alls eftersom osten är tillräckligt salt i sig. Jag brukar också ha i någon nypa persillade eller något annat grönt typ dragon. Men det är mest för att det är snyggt med lite gröna prickar i pajen.
Grädda pajen i 200 grader i typ 40 minuter. Lägg gärna folie över den sista tiden om du inte vill att den ska bli för mörk. Men det spelar faktiskt ingen roll. Det är bara på ytan och ofta blir min paj nästan svart. Stäng sedan av ugnen och låt den stå kvar och gosa till sig på eftervärmen. Den ska sätta sig ordentligt. Den blir godare om den får stå en stund och blir bara bättre dagen efter.
Servera med hackad rödlök, crème fraiche och rom. På finkrogarna serveras den förstås med kalixlöjrom men jag tycker att sikrom fungerar ännu bättre. Hoppa över den färgade stenbitsrommen som bara är smaklös, salt och har direkt hälsofarliga färgämnen. Västerbottensosten förtjänar bättre sällskap.
Det är alltid svårt att säga exakt hur mycket man ska ha av alla ingredienser. Det som påverkar mest är ju faktiskt hur din pajform ser ut. Men om du ändå vill ha ett recept att hålla dig till har
jag ett på Tasteline som fungerar bra.
Jag tror att Västerbottenpajen kommer att bli 2000-talets Jansson. En svensk modern klassiker och ett utmärkt komplement till det traditionella svenska buffébordet. Perfekt till sillbordet förstås. Och passar lika bra året runt, till midommar, till julbordet eller till påsk. Och i alla möjliga sammanhang. Som förrätt, som lunch eller i picnickorgen. Den funkar alltid!