Konsten att skapa kombinationer på tallriken är minst lika viktig som matlagningen i sig. Rätt kombinationer kommer att lyfta dina rätter till nya höjder och fel kombinationer kan få lovande rätter att bli trista och intetsägande. På bilden ser du en av mina senaste skapelser: Äppelinfuserad, halstrad pilgrimsmussla på olivrostad levain, endivesallad med äpple, selleri och champagnevinaigrette och sorbet på spetspaprika och hallon. Hur kom jag då på just dessa smakkombinationer? Mycket handlar om inspiration och vad man helt enkelt gillar. Men det finns även en grundläggande metodik som är värd att titta närmare på.
Smakkombinationer pratas det ofta om. Med all rätt. Smaken är givetvis det centrala, men det finns fler aspekter att tänka på. Det handlar om att skapa en spännande dynamik. Och då ska vi kittla fler sinnen. En bra grundregel är STUK - Smak, Temperatur, Utseende och Konsistens. En rätt med rätt STUK är inte bara en läcker smakupplevelse - den ser också attraktiv ut och känns spännande i munnen.
Smak
Smak handlar om att skapa en dynamik mellan såväl grundsmakerna som accentsmakerna. Sälta och syra behöver sötma. Det är ingen tillfällighet att gravlaxen trivs med den söta gravlaxsåsen eller att den stekta, salta sillen gillar den söta löksåsen. Vi ska heller inte glömma bort hetta och fett. Även om de inte tillhör grundsmakerna så spelar de en stor roll när vi ska kombinera olika smaker. Syran plockar fram nyanserna och framhäver smaken bättre hos till exempel nöt och vilt. Syrade grönsaker till nötgrytan får den att smaka bättre och renfilén blir inte alls lika spännande utan sina lingon. Syran är också extra viktigt när råvaran i sig är fet. Feta fiskar trivs med syrliga tillbehör som citron och lime, fläskrätterna smakar bättre ihop med till exempel äpple och lammet tar gärna sällskap av en syrlig yoghurtsås. Hetta trivs med fett, sötma och svalka. Den välkryddade biffen på grillen tar gärna sällskap av både en bearnaisesås och en söt och sval salsa.
Till grundsmakerna lägger vi sedan accentsmakerna. Det vill säga alla de där lyckade smakkombinationerna. Listan kan göras hur lång som helst. Rabarber och kardemumma, äpple och kanel, banan och choklad, parmesan och balsamvinäger, rödbetor och chèvre, jordgubbar och ingefära bara för att nämna några exempel. Ta för vana att stanna upp nästa gång du äter något gott och fundera på vilken kombination det var som fick dig att gå igång. Genom att bygga upp ditt eget smakbibliotek med lyckade kombinationer kan du lättare addera det där lilla extra nästa gång du vill piffa till en rätt.
Temperatur
Temperatur är kanske den aspekt som vi tänker allra minst på när det handlar om kombinationer. Framför allt när det gäller förrätter så håller ofta allt på tallriken samma temperatur vilket inte blir så spännande. Fundera på om du kan bryta ut något ur sammanhanget och dra det åt något håll. En förrätt med skaldjur blir mycket mer spännande om skaldjuren kommer direkt från grillen. Ibland kan det vara så enkelt som att nyrostat bröd skiljer en trist förrätt från en läcker anrättning. Eller varför inte gå åt andra hållet? Glass och sorbeter i olika former gör sig bra på förrätter. Vad sägs om tomatbruschetta med basilikaglass eller halstrad tonfisk med gurksorbet?
När det gäller varmrätter så löser det ofta av sig själv eftersom den nylagade varmrätten ofta får sällskap av åtminstone något kallt tillbehör. Men även här kan det vara klokt att tänka till. Särskilt när det gäller rätter som traditionellt serveras kalla. Den franska potatissalladen blir roligare om den serveras med ångande färskpotatis. Och varför inte variera gravlaxen till midsommar och halstra den precis innan servering?
Och hur är det med desserten? Efterrätten är kanske den av rätterna som klarar sig bäst av att vara sval men även här finns det saker att göra. Ljumma flarn är roligare än kylskåpskalla och en varm chokladsås till vaniljglassen gör en av de enklaste rätterna mer festlig.
Utseende
Utseende handlar egentligen om två saker - färg och form. Om allt på tallriken har samma färg och form kommer det att se trist och oaptitligt ut. Jämför med en tallrik sushi. Fiskar i härliga färger, rullar och fyrkanter, ibland med riset utanpå och ibland med nori ytterst, en liten hög med ingefära och en klick wasabi. Snyggt, färgrikt och eggande. Hur lägger du upp din tallrik för att det ska se lika aptitligt ut? Här kommer också porslin och dukning in. Med udda former på tallrikarna eller en läcker färg så har du redan skapat förutsättningarna för att det ska se gott ut.
Konsistens
Slutligen konsistensen. Regeln är enkel. Se till att konsistensen varierar. Den krämiga skagenröran vill ha sitt rostade bröd, crème brûléen skulle aldrig blivit en klassiker utan sitt knäcklock, den mjälla carpaccion behöver sina knapriga pinjenötter och den ångade torskryggen lyfter sig några snäpp när knaperstekt bacon serveras till. Och märker du att inget sticker ut från din anrättning så kanske det helt enkelt är något som saknas.
Men hur var det då med den nya skapelsen? Har den rätt STUK?
- Smak - Den rökta och halstrade pilgrimsmusslan har fått smak av chili och vitlök, den matchas bra av den syrliga salladen som också lyfter fram musslans karaktär. Sötman i sorbeten balanserar i sin tur syran i salladen. Diskreta men samtidigt spännande smakkombinationer.
- Temperatur - Halstrad pilgrimsmussla, nyrostat bröd och iskall sorbet. I just den här rätten är det kanske temperaturen som faktiskt står för den största dynamiken.
- Utseende - Tomatröd sorbet, illgrön selleri och röda äppelbitar. Varierade former på en snygg tallrik.
- Konsistens - Äpple och selleribitarna i salladen ger ett välkommet tuggmotstånd till musslorna och sorbeten, men det var kanske först när jag adderade det rostade brödet som rätten lyfte sig det där lilla extra.
Jo. Om jag får bestämma så är det en rätt med rätt STUK.