Om man är lika matgalen som jag så är det förstås extra kul när man får ta ut svängarna och göra något alldeles extra. I lördags var det dags för ett sådan tillfälle. En kulinarisk urladdning med anledning av att en kompis fyllt 40 år. Eftersom han är lite av ett champagnefreak så gav vi ett presentkort på en middag hemma hos oss med genomgående champagne. Sagt och gjort men nu var det dags att leverera.Dryckerna
Eftersom själva champagnen var huvudnumret var det naturligt att börja med att välja drycker. Jag ville ha en spännande udda apertif men som också skulle funka till förrätten, en lite fylligare till huvudrätten och så avslutningsvis en söt till dessert. Efter lite letande föll valet på dessa tre.
Eftersom själva champagnen var huvudnumret var det naturligt att börja med att välja drycker. Jag ville ha en spännande udda apertif men som också skulle funka till förrätten, en lite fylligare till huvudrätten och så avslutningsvis en söt till dessert. Efter lite letande föll valet på dessa tre.
Nicolas Feuillatte Brut Extrem, 7862
Alexandre Bonnet Perle Rosé Brut, 7471
Louis Roederer Carte Blanche Demi-sec, 7600
Alexandre Bonnet Perle Rosé Brut, 7471
Louis Roederer Carte Blanche Demi-sec, 7600
Det är inte helt lätt att hitta lite ovanligare champagner på bolaget. Nicolas Feuillatte Brut Extrem är den första helt torra champagnen i bolagets ordinarie sortiment. Klart cool och annorlunda och levereras dessutom med en liten käck svart "dunjacka" med guldfoder. En utmärkt aperitifchampagne med brödig ton och tydlig syra.
Även Alexandre Bonnet Perle Rosé är en nyhet för hösten på bolaget. En riktigt bra matchampagne. Och lite kul med en rosé förstås.
Louis Roederer Cartre Blanche är den enda söta champagnen i bolagets sortiment. Det är ju inte så ofta man dricker söta champagner och vi svenskar verkar vara rätt förstörda av studentårens Asti Cinzano. Men i rätt sammanhang är ett sött mousserande inte så dumt. Och Louis Roederer var en riktig höjdare som definitivt var värd de extra kronorna.
Maten
Efter dryckesvalet var det då dags att skapa en lämplig meny. Först var jag inne på enkla franska bistrorätter av lite elegantare slag, men det där med enkelt är ju inte riktigt min melodi. Och det blev också lite för gräddigt och mastigt. Efter lite grubblande halkade jag därför in på lite asiatiska influenser. Lite fransk-japansk fusion fick bli utgångspunkten för att skapa en meny med lite modernare stil men ändå med en elegans och framför allt en syra som passar champagnerna.
Efter dryckesvalet var det då dags att skapa en lämplig meny. Först var jag inne på enkla franska bistrorätter av lite elegantare slag, men det där med enkelt är ju inte riktigt min melodi. Och det blev också lite för gräddigt och mastigt. Efter lite grubblande halkade jag därför in på lite asiatiska influenser. Lite fransk-japansk fusion fick bli utgångspunkten för att skapa en meny med lite modernare stil men ändå med en elegans och framför allt en syra som passar champagnerna.
Fågel kändes som en bra utgångspunkt för varmrätten. En inte alltför kraftig råvara som champagnen ska klara. Lite kul att servera en hel fågel per man tycker jag. Så till slut föll valet på vårkyckling som fick lite asiatiska kryddor. Kycklingen fick sällskap av en matchaemulsion, en majonnäs med japanskt matcha-tepulver, efter inspiration från Råkultur. Den var helt ok, men dagens improviserade wokade savoykål med hoisin-sås var nog strået vassare.
Som förrätt blev det en vichysoisse, en kall purjolökssoppa som vreds till lite med kokos, lime och ingefära. Till soppan halstrade pilgrimsmusslor med vitlök och chili på en bädd av färska alger. Färska alger är verkligen gott och fräscht tycker jag. Lite svårt att få fatt i dock. Men jag har hittat dem på Matdistriktet och på Hav i Hötorgshallen.
Jag la även till en liten extra förrätt för att reta smaklökarna lite extra även den med inspiration från Råkultur. I senaste Gourmet nytolkar Råkultur den svenska hösten. Jag gjorde en variant på en av deras skapelser - en sushi med rådjurstartar, tranbärschili och friterad salladslök. Gjorde en liten improvisation som inte var så dum till. Jag ville slippa sojaskålen och gjorde istället en sojasirap av soja och socker, enkelt, snyggt och gott.
Som efterrätt var det naturligt att välja en sorbet, lagom lätt efter en lång måltid, inte heller alltför söt. Vinet ska som bekant alltid vara sötare än desserten. Hallon kändes som en naturlig utgångspunkt för att matcha bärtonerna i pinot noir. För att spexa till det lite så blev det en hallon- och parikasorbet, dock lite mer hallon än vad det står i mitt recept. Några krispiga havreflarn kontrasterade sorbeten bra. Undvek dock mörk choklad som kan trassla med vinet lite och tog vit istället vilket funkade bra. Jag serverade sorbeten i cocktailglas, strödde över myntasocker och slog lite champagne över. Läckert!
Slutligen så petade jag in en liten ost. Inte helt lätt till champagne dock, men en gräddig ost i Brillat-Savarin-stil funkade bra. Fick sällskap av en grön tomatmarmelad. Gott, snyggt och roligare än den alltför vanliga fikonmarmeladen.
Så kan det gå till när jag får ta ut svängarna. Och gästerna verkade nöjda. "Godare än Rouge" var ett av omdömena. Och det får man väl vara nöjd med.
o
Pelles champagnemeny
- Sushi "gunkan" med rådjurstartar, tranbärschili och friterad salladslök
- "Vichysoisse goes east" med halstrade pilgrimsmusslor och sallad på färska alger
- Vårkyckling med chili och citrongräs, wokad savoykål, matchaemulsion och sötpotatis
- Fromage de champagne, grön tomatmarmelad
- Sorbet på hallon och röd paprika, myntasocker och havreflarn med vit choklad
MEN!
SvaraRaderaDET var en meny helt i min smak. Är en stor fan av Råkultur! Hur gjorde du den där emulsionen?
Undrar fröken Dill
Tack,
SvaraRaderaemulsionen låter mer märkvärdig än vad den är. Det är en vanlig (ja, hemgjord förstås) majonnäs som smaksatts med japanskt matcha-tepulver. Men jag vet inte riktigt. Lite coolt, absolut, men samtidigt en beska som inte var helt lätt att handskas med. Råkultur hade den till lax, tror kanske att det skulle funkat bättre. Till kycklingen var det så där faktiskt.
/Pelle